Ett innanförskapsbegrepp måste så därför utifrån begreppsdomänen utanförskap exkludera allt som är utanförskap, ex. arbetslösa och andra som lever på aktivitetsstöd, vilket därför så också innebär att dessa uteslutna grupper inte kan hamna i ett innanförskap. Begreppet innanförskap blir så därför ett begrepp för dom som använder utanförskap om andra, och redan befinner sig i innanförskap.
Man kan säga att ett innanförskapsbegrepp är handikappad, då även ett innanförskap faktiskt hamnar i ett utanförskap genom sin relation och starka ursprungsberoende av utanförskapsbegreppet, ett begrepp som är idotiskt och därför smittar innanförskap med sin dumhet. Ett fungerande innanförskap måste först få en godkännande utanförskapsfrälsning innan det kan accepteras som ett "riktigt" innanförskap och accepteras av dem som använder utanförskapsbegreppet om andra individer i sina beskrivningar. För dom som använder utanförskapsbegreppet i sina beskrivningar av andra har ju redan "arbeten och ämbeten" i sitt innanför, och utanförskapsbegreppet kommer från dem med "ämbeten" som vet vad andras "arbeten" är.
Förmodligen är detta tankesätt en yrkesskada, då politiska "ämbeten" liksom har sin egna tryggade värld, där innanför eller utanför egentligen inte spelar så stor ekonomisk roll för den politiskt engagerade individen, då en maktposition bara blir förbytt till opposition, där det man hade innan nu helt plötsligt blir utan. Och när ordens betydelse liksom slutar att ha en betydelse, så vem bryr sig vad som är utan och innan?
